| 1. |
- Anåker, Anna
(författare)
-
Fysisk miljö på strokeenheter : betydelse för vården
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Den fysiska miljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Rehabilitering som påbörjas på strokeenheter i ett tidigt skede, kan förbättra återhämtning och minska risken för funktionshinder. Hur den fysiska miljön på en strokeenhet ska vara utformad för att utgöra ett stöd för patientens aktiviteter och vård är i begränsad omfattning studerat. Vidare är kunskapen begränsad gällande hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka det multidisciplinära teamets arbete på en strokeenhet.Syfte: Det övergripande syftet var att generera kunskap om den fysiska miljön på strokeenheter och den komplexa relationen mellan utformningen av miljön, vården och användarens erfarenhet av den fysiska miljön.Metod: Avhandlingen baserades på fyra delstudier. Delstudierna hade en beskrivande och explorativ design. Tre nybyggda strokeenheter studerades, varav en strokeenhet följdes från den ursprungliga, via den temporära till den nybyggda enheten. I delstudie I, II och IV användes strukturerade observationer för att dokumentera patientens aktivitetsnivå, det fysiska rummet för aktiviteten, samt vilken eller vilka personer som var med patienten i rummet. I delstudie I, II och IV användes även icke-strukturerade observationer. De icke-strukturerade observationerna syftade till att utforska stöd och hinder i den fysiska miljön för patienter och det multidisciplinära teamet. För delstudie III användes en kvalitativ metod som med hjälp av intervjuer syftade till att studera patienternas erfarenheter av den fysiska miljön.Resultat: Delstudie I visade att på den nybyggda strokeenheten tillbringade patienterna mer tid på sina rum, hade lägre aktivitetsnivå och hade färre interaktioner med personal och anhöriga, än på den gamla strokeenheten. Förändringar av den fysiska miljön kan ha påverkat patienternas aktiviteter och interaktioner. Delstudie II visade att strokeenheterna skilde sig åt gällande patienternas aktivitetsnivå och proportion av dagen som patienterna var ensamma på sina rum. Patienterna hade högre aktivitetsnivå på en strokeenhet med en kombination av enkelrum och flerbäddsrum jämfört med en strokeenhet med uteslutande enkelrum. En flexibel, lättorienterad och omväxlande miljö utgjorde ett stöd för vård och aktiviteter. I delstudie III framkom två teman: (i) inkongruens mellan gemenskap och avskildhet och (ii) förbindelse med världen utanför ger distraktion och en känsla av normaltillstånd. I enkelrummen upplevde patienterna ensamhet och en frånvaro av social gemenskap. Patienterna blev positivt distraherade när de tittade på natur eller på aktiviteter som fortgick utanför deras fönster. Delstudie IV visade att det multidisciplinära teamet inte arbetade tillsammans i mötet med patienten. Vidare framkom i resultatet olika stöd och hinder i den fysisk miljö som påverkade teamets aktiviteter, exempelvis hinder i form av en fysiskt uppdelad miljö för teamet.Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att öka förståelsen och kunskapen om den fysiska miljön på strokeenheter. Att använda ett evidensbaserat kunskapsunderlag när det gäller planering och design av nya strokeenheter är centralt. Den fysiska miljön kan vara ett stöd både för den person som insjuknat i en stroke och för det multidisciplinära teamet. Den fysiska miljön bör utformas för att minska inaktiviteten och upplevelsen av ensamhet, samt bidra till att det multidisciplinära teamet har lämpliga lokaler där teamet kan arbeta tillsammans.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Elf, Lena Marie, 1962
(författare)
-
Modelling of Care Processes. The use of Simulation Models for the Design of Health Care Environments
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The necessity to improve the building design process is stressed in many studies. Communication in the early stages of the process is particularly important and it is suggested that this influences the quality of the whole process. In recent times, the construction sector has become more customer-oriented and is making use of the organisation and its main process as a basis for design decisions and as an important complement to construction issues. Participants in the building design process need tolls to indentify the requirements of the organisation for a building project. The overall aim of this thesis was to explore modelling and simulations (system dynamics) as at tool in facilitating collaboration between participants in the early stages in the design process for new health care environments. Two models were developed: a conceptual model for care planning and a simulation model of a stroke care process with a patient-centred focus. The thesis also investigated whether system dynamics with group modelling facilitates collaboration between participants in the design process. A case study approach was adopted to gain a detailed understanding of the activities during the group modelling project. Data was collected through literature, interviews and observations of the group modelling sessions. The results showed that group modelling with system dynamics facilitated the design work. The method allows the participants to visualise and understand the relationships between important factors in the stroke care process and brings system thinking into the stroke care process. The findings from the thesis have implications for managing the requirements of the buildings in the early stages of the design process.
|
|
| 4. |
- Elf, Marie, 1962, et al.
(författare)
-
Designing Sustainable Health Care Spaces
- 2008
-
Ingår i: The Natural Step´s Sustainability Leadership Challenge - conference in Stockholm. - Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Elf, Marie, et al.
(författare)
-
Införandet av öppna lärresurser i sjuksköterskeprogrammet - erfarenheter och reflektioner : Demonstration
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt beskriver införandet av öppna lärresurser (OER) i sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Dalarna. Projektet kallas IMPOER. Sjuksköterskeprogrammet har en lång historia av att använda e-lärande och har tilldelats excellence kvalitetsackreditering av den europeiska sammanslutningen for distansundervisning inom högre utbildning (EADTU). Ackrediteringen innebar att skriva fram en plan for att kontinuerligt utveckla e-lärandet. Planen innehöll bl.a. ett mal om att satsa mer på OER. I detta projekt definieras OER som undervisnings-, inlärnings- eller forskningsmaterial som antingen ar helt fritt eller har slappts med en licens som tillåter fri användning, anpassning och distribution av material s.k.creative common license.SyfteSyftet med projektet var att införa OER och studera hur studenter och lärare upplevde användningen av OER och deras uppfattningar om hur ansatsen påverkade inlärningsprocessen.IMPOER projektetTrots att användningen av e-lärande ar etablerat i sjuksköterskeprogrammet sa ar användandet av OER inte speciellt utbrett. Kursen som valdes for IMPOER projektet var en preklinisk kurs i grundläggande omvårdnad, en kurs i andra terminen av programmet, som inkluderar både teoretiska och praktiska moment. Fokus i kursen ligger på patientens grundläggande omvårdnadsbehov, och studenterna övar på omvårdnadsaktiviteter såsom att stödja patienten med personlig hygien. Den kliniska undervisningen sker på ett kunskapscentrum, där studenterna har möjlighet att praktisera omvårdnad i en simulerad miljö med autentisk utrustning och material. I kursen ingår aven lärandemål som ar relaterade till den åldrande individen i samhället. Tidigare har inlärning skett genom imitation, vilket innebar att studenterna undervisas i tekniker och sedan imiterar pedagogen. Denna traditionella undervisningsmetod ar resurskrävande och ineffektiv. Vi ville med projektet omvända klassrummet och ge studenterna en möjlighet att bredda och fördjupa sin kunskap innan seminarier och examinationer. GenomförandetProjektet genomfördes i tre steg (1) systematisk sökning och granskning av OER som skulle kunna användas i kursen; (2) utveckling av läromedel (lärandemål, examinationsuppgifter, studieguide, videoproduktion); (3) stod till studenter och lärare att använda OER.Efter en genomgång av OER på nätet konstaterades att det fanns otillräckligt med OER som passade en svensk kontext. Projektledarna (MN, MJ) utvecklade därför in ett antal scenarier och spelade in instruktionsfilmer med stod av en medieproducent anställd vid Högskolans Dalarna. Under kursens gång uppmuntrades studenterna att använda OER och de inspelade filmerna for att förbereda sig for de praktiska examinationerna på kunskapscentrat. I en av uppgifterna ingick att skriva om individens åldrandeprocess med hjälp av OER.UtvärderingProjektet utvärderades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att både studenter och lärare tyckte att det hade varit en positiv erfarenhet av att använda OER men de kände sig överväldigade av den mängd material som fanns och de var bekymrade över kvaliteten. Användningen av OER stimulerade ett kritiskt förhållningssätt. Både studenterna och lärare ansåg att ansatsen var ett stimulerande och bra satt att lära sig, och de uppskattade att det fanns OER som var fritt och lätt att komma at. Om användningen av OER skall utvecklas och bli hållbar behovs en förändring i attityder och praxis bland studenter och lärare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Elf, Marie, et al.
(författare)
-
Satisfaction with information and quality of life in cancer patients undergoing chemotherapy. The role of individual differences in information preferences.
- 2001
-
Ingår i: Cancer Nursing. - 0162-220X .- 1538-9804. ; 24:5, s. 351-356
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Earlier studies have shown that patients are dissatisfied with the information they receive from doctors and nurses. The purpose of this study was to analyze satisfaction with information and quality of life in patients with cancer undergoing chemotherapy, considering the patient's information preference. Data were collected during interviews with 30 consecutive patients undergoing chemotherapy for cancer. The subject of the interviews was the satisfaction of patients with the information they received, and additional measures used were the Miller Behavioral Styles Scale and EORTC-QLQ-30. The results showed that 21 of 30 patients were satisfied with the information they received from health care. Married patients or cohabitants were satisfied more often than single patients. No significant differences in quality of life could be found between satisfied and dissatisfied patients. Regarding information preferences, the dissatisfied patients reported more information-avoiding behavior than those who were satisfied. The results must be interpreted cautiously because of the study's limitations, but one clinical implication can be stated: There is value in being aware of patients' information-seeking/avoiding behavior before starting to inform them.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Elf, Marie, 1962-, et al.
(författare)
-
The home as a place for rehabilitation-What is needed?
- 2020
-
Ingår i: Architecture for Residential Care and Ageing Communities: Spaces for Dwelling and Healthcare. - New York, NY : Routledge, 2021. : Routledge. - 9780367358730 ; , s. 252-266, s. 252-266
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter aims to contribute to an understanding of the physical environment as an important part of the rehabilitation process for patients recovering from a stroke who rehabilitate at home. To further develop evidence-based care models for rehabilitation at home and incorporate person-environment dynamics, an understanding of how environmental factors relate to everyday life and recovering at home is crucial, especially for persons with long-term conditions, such as stroke survivors. Along with highlighting the challenges for the stroke survivors when rehabilitated at home, we discuss initiatives and intervention needed. We also present important theories that can be used in research in order to increase the knowledge of the person-environment interaction from a societal perspective vital to increase our knowledge of home and health dynamics in this context.
|
|
| 10. |
- Kylén, Maya, et al.
(författare)
-
The importance of the built environment in person-centred stroke rehabilitation at home
- 2019
-
Ingår i: The importance of the built environment in person-centred stroke rehabilitation at home.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: Health services will change dramatically as the prevalence of home healthcare increases. Only technologically advanced stroke acute care will be performed in hospitals. This, along with the rising demand for services to be more person-centred will place pressure on healthcare to consider quality across the continuum of care. Research indicates that planned discharge tailored to individual needs can reduce adverse events and promote competence in self-management. However, the environmental factors that may play a role in a patient’s recovery process remain unexplored. In this presentation, experiences and emerging findings from a research project targeting such issues will be presented. The purpose is to explore factors in the built environment that can facilitate/hinder a person-centred rehabilitation process in the home. Methods: The study uses a mixed methods design, with the ICF and person-environment theories as conceptual frameworks. Qualitative and quantitative data are currently collected from medical records and during home visits three months after stroke by use of questionnaires, interviews and observations. Workshops will be held to identify what experts and users (patients, significant others, staff) consider important in the built environment. Results: Emerging findings concerning the contexts and mechanisms that are important to support the rehabilitation process at home will be presented. Conclusions: Providing scientific knowledge that support patients’ recovery process in the home poses challenges for research that requires multidisciplinary knowledge. By bringing together international experts committed to improve care models and design, we will contribute to this under researched field and build capacity for the future.
|
|
